onsdag 31 december 2014

Jag skålar

Happy new year Lieutenant Dan




Tillståndet i den här scenen är det jag identifierat mig allra mest med, sedan millenieskiftet fram tills nu. Bara det att jag inte hade "rätt" att känna mig så förlorad. Jag hade ju inte förlorat mina ben. Jag hade ju inte varit i krig. Bara jobbat för mycket. Det var så sorgligt att fira Nyårsafton och förväntas ha förhoppningar när man förlorat alla sina förmågor och därmed förhoppningar.
Idag tycker jag det är mycket komiskt att jag varje Nyårsafton de senaste åren identifierat mig med just Lieutenant Dan av alla figurer. Men jag gör det fortfarande. Men det är inte sorgligt längre. I slutet av filmen går ju faktiskt Lieutenant Dan, med proteser och krycka, men ändå. Han blev räkbåtskapten och miljonär. Han fann kärleken och framförallt: Han log igen. 
Och även om jag inte har någon räkbåt ser jag fram mot ett nytt år igen. För första gången på 14 år. Så, Happy New Year till alla Lieutenant Dans därute. Det är bara att hänga kvar. Life goes on. En dag vänder det. Och gör det inte det så fick du iallafall rätt

onsdag 24 december 2014

9:åringen: Vet du vad julskinka är?
7:åringen: Grisrumpa!
9:åringen: Och du lever på grisrumpa och gelehallon!
7:åringen: Det gör jag inte alls.
Fru Uggla: Vad lever du på då?
7:åringen: Jag lever på kärlek

NU KÖR VI!